Förlåt, men jag måste skriva av mig.
Anledningen att jag har en blogg är pg.a att jag ska kunna skriva av mig.

Jag säger bara, jag är besviken, riktigt sårad och besviken.
Hur kan/kunde du?
Jag är tom på ord, jag är så ledsen, allt det här har verkligen sårat mig rakt in i hjärtat.
Ska jag inte kunna vara den jag är?
Få ett grattis ifall jag råkar vara bra på en sak?
Klä mig som jag vill, och det jag har valt att ha på mig?
Ska jag inte kunna vara stolt över min familj?
Nej.. tydligen inte..
Asså nej.. jag kan verkligen inte skriva mer.
Det har gått för långt, idag nådde du mig rakt in i hjärtat, och sårade mig verkligen.
Vet faktiskt inte om jag någonsin kommer att förlåta dig för detta.